Tänk att det till morgondagen vankas ett nytt år. Förra nyåret firade vi med några vänner och då berättade vi för dem om bebisen i min mage, strax innan tolvslaget. Och först efter det gjorde vi graviditeten officiell. Jag var då i vecka sexton. Nu sitter vi här med lilla Alma hos hennes mormor och morfar och ska fira med dem. Även min bror, hans sambo och Conny och Mona är här. Vi har precis ätit jättegott och haft lite minijul med julklappsutdelning. Vi fick kanonbra julklappar och Alma med - bland annat en jättestor nallebjörn av Leiner och Sofhie!

Vilket år vi har haft. I mitten på april gick jag på havandeskapsledighet från jobbet i två månader. Sedan kom datumet då Damen var beräknad men inte förrän tio dagar senare ville hon komma till oss. Allt gick bra och jag hade en riktig drömförlossning vilket jag är innerligt tacksam för. Sedan dess har hela året ägnats åt henne. Och det har varit fantastiskt! 

Det ska bli spännande att se vad det kommande år kommer att bjuda på!


Förra året var mitt nyårslöfte att jag skulle bli en bra mamma - vilket jag hoppas och tror att jag hållit, men såklart är det stående för all min tid framöver. Till det nya året tänker jag inte ha några ska eller måste. Däremot har jag saker som jag ska sträva efter och som jag vill som får bli mina nyårslöften.

Något jag verkligen vill är att  bli en bättre kompis till mina vänner än vad jag tycker att jag är nu.

Och jag vill vill vill (mental träning...) komma igång med att träna. Skriva in mig på gym och ha som målsättning att träna minst två gånger i veckan.

Det var nog det jag kan komma på...

Gott nytt år!

Hej!

Vi har haft en jättelyckad kväll med familjen Karlsson/Andersson i Högarna! Vi blev bjudna på riktigt god och lyxig mat - tjälaknul med potatisgratäng. Och till efterrätt bjöds det på frukt med riven mörk och vit choklad som stått en stund i ugnen. Jättegott! Nu är jag verkligen proppmätt. Det var så otroligt gott med älgköttet med massor av vitlök och salt. Älskar mat! ...Hehe.

Vi fick se deras nya hus som låg jättemysigt till och som de garanterat kommer få till kanonbra! Det känns liksom att de hör hemma där. Dessutom blev min huslängtan total. Jag känner verkligen att det är på landet i ett hus jag vill bo. Man mår så gott och barnen framför allt mår nog bra av att växa upp i den miljön.

Men förstås var huvudnummret att äntligen få träffa lilla Lova! Åh vad söt hon är. Längtar redan till nästa gång jag får träffa dem.

Hej!

Igår åkte vi till mina föräldrar och stannar här tills på söndag skulle jag tro. Det är skönt att vara på här tycker jag och bara vara. Och just nu känns det jättestökigt hemma för vi väntar på att sälja vår sängram, köpa nya ben till sängen och flytta in till sovalkoven i vardagsrummet så allt ligger huller om buller i Almas rum just nu. Hatar när det är stökigt. Vill ha allt på sin plats jämt. När vi inte har det så blir jag nästan lite småstressad. Så då är det ju extra skönt att komma hemifrån.

Idag efter att Alma sovit fram till klockan ett och sedan ätit lunch ska vi åka till Högarna och hälsa på Isabell, Fredrik och Lova. Titta på huset och lilltjejen! Har längtat efter det i två veckor nu. Ska bli jättekul.

För övrigt håller jag på för fullt med överkastet till Almas säng, längtar tills jag får visa upp det färdiga resultatet! Kommer blir jättebra tror jag.

Puss och hej så länge!

Vilken skön förmiddag jag hade idag. Jag traskade ner till stan till nio för att käka frukost med mina kära Marléne och Sofie som varit i Östersund över några dagar och det var det enda tillfälle vi hade att ses innan hon åkte hem igen och sedan vidare till Goa! Vi pratade och skrattade och både Marléne och jag hade lämnat våra små hemma. Vi båda kände som att vi glömt något. Konstig känsla när man haft dem med sig antingen i vagn eller i mage mest jämt var man än gått det senaste året. På stan passade jag även på att köpa lite nya tyger till Almas överkast, de andra tygerna jag köpte förrut kändes inte bra till ändamålet så nu blir det ett nytt försök på projektet. Visar när (om...) det är slutför! Det var hur som riktigt riktigt kul att träffa dem igen, och ensamma - som att vara tillbaka på gymnasiet igen!

...Men vilket oväder det är ute! Man ser ut som ett snömonster efter en stund ute. Strax efter att jag gått hem gick Malte, jag och Alma tillsammans ner till stan igen för att ta Damen till BVC. Ca. 6000 gram vägde hon nu. Så ungefär 300 gram tyngre och två centimeter längre har hon blivit den senste månaden.

Hej igen!

Åh, vilken härlig jul vi har haft. Vi har haft några härliga dagar i Ö-vik och är hemkomna sedan några timmar tillbaka. Alma är nattad, väskorna uppackade och Malte pillar med julklappen han fick av mig. Det gick för övrigt bra på hemresan också. Vi såg lite nedfallna träd här och var efter stormen och bitvis var det läskigt före på vägen men vi tog oss fram. Och Alma var helt okej nöjd under resan också. Hon fick sova längre än vanligt på eftermiddagsluren så resan inte skulle bli så lång för henne, men de sista åtta milen fick jag anstränga mig ordentligt för att roa henne. Det kan inte vara kul att sitta som en korv fastspänd så man inte kan röra sig i flera timmar.

Förresten. Samma dag som jag skrev att Alma inte kunde sitta själv utan stöd så gjorde hon det! Det är förstås väldigt vingligt och hon blir väldigt sur när hon ska göra det - men det går, om än för en kort kort stund. Och med lite övning blir hon säkerligen stadigare snart. Helt otroligt vad allt går fort.



Hur som helst är vi väldigt nöjda med Almas första jul. Den var som jag gillar det - lugn och skön med nära och kära och mycket god mat och härliga dagar och mysiga kvällar. Och det har gått jättebra med Almas rutiner. Dock har det varit svårt att sova vissa dagslurar då det varit mycket folk och liv i huset och Alma är van när det är ganska lågmält när hon ska sova. Men helt klart över förväntan. Det har varit superskönt för mig då Malte har tagit alla nattningar och sovlurar utom en kväll och på förmiddagslurerna.

Det enda som saknades var dock mina föräldrar, min bror och hans flickvän. Då hade julen varit fulländad. Det hade varit kul om Alma kunnat träffa dem också. Men till helgen ska vi åka till Nyby och spendera lite kvalitetstid med dem och ha lite minijul och nyårsfirande med dem. Det ser jag fram emot jättemycket! Dessutom ska vi även hälsa på Isabell, Fredrik och få se deras hus för första gången och träffa deras lilla Lova som vi inte heller gjort tidigare. Längtar!

Hej!

Nu hänger vi i Ö-vik. Det gick jättebra under resan igår - över förväntan. Jag var otroligt orolig över att få en ledsen tjej som inte skulle vilja sitta fastspänd i bilstolen i flera timmar men hon var nöjd mest hela tiden. Vi fick även till rutinerna med tiderna trots att vi var i bilen. Vi åkte strax innan hon skulle sova så när det var dags ramsade/sjöng jag sova-ramsan så somnade hon ganska snabbt. Och mat fick hon i bilen. Jag som gruvat mig massor innan och tyckte att vi skulle åka vid läggdags så hon skulle sova hela vägen. Men då vet vi det till hemresan. Lite orolig var jag inför nattningen och natten också men det gick bra det med.

Tänk att det är julafton imorgon! Vad fort tiden går fort. Förrutom att ha det mysigt med alla så längtar jag otroligt mycket efter att få ge Malte hans julklapp. Han kommer att bli jätteglad! Har längtat efter att ge honom den hur länge som helst.

Nu blir det nog lite bloggpause någon dag. Så kommer det nog lite bilder framöver!


God jul och gott nytt år!

Tänk att damen redan är sex månader gammal! Alldeles nyss låg vi ju på BB och betraktade vår fina tjej och jag hade fortfarande inte vant mig vid tanken på att det blev en Alma, var så säker på att det var en liten Nils vi väntade. Dock var Malte säker från första stund att det var hon som skulle komma. Och så lyckliga vi blev!

Som det är nu händer det massor hela tiden och man ser på henne hur tankarna jobbar och hon tar in minsta lilla intrygg hon kan. Ska hon skratta måste man jobba hårt eller inte alls då hon helt från ingenstans kan ge oss ett härligt skratt - om hon tittar på Zicko eller om man gör en konstig min när man pratar. Sitta gör hon inte själv än, men med lite stöd i soffan går det jättebra. Och att stå i knät är allra bäst för då ser man ju så bra vad som händer i rummet!

Hon har precis upptäckt vad gott det är med mat. Och från att inte få i sig knappt något alls så blir det nu två grötmål per dag, två mål mat och amning morgon och kväll. Hela natten lång sover hon fortfarande sedan två veckor tillbaka, dock kan man ibland få påminna henne om att det fortfarande är natt någon gång tidigt på morgonen men då somnar hon snabbt om igen. Och jag kan aldrig prata nog om hur skönt det är...

Hon älskar att sträcka ut tungan och göra pruttljud - gärna när man äter! Att fnysa med rynkad näsa är det senaste som hon gör ofta och framför allt när hon är otålig. Tittut-leken börjar också bli kul, dock är den lite svår att förstå sig på ibland.

Alma har börjat göra en så söt grej. Om hon är otålig så att hon blir lite arg, när hon typ väntar på att få en till sked gröt eller en leksak hon inte når eller så då kan hon liksom rynka på nästan och fnysa sådär som de kan göra strax innan de blir ledsna med istället för att gråta ser hon arg ut och rynkar hon på näsan och fnyser... Ser supergulligt ut. Måste försöka få en bild på det. Om det går.

När hon är glad och ler innan hon börjar skratta så räcker hon jätteofta ut tungan. Sötgumman. Den här bilden tog Malte på henne häromdagen. Han är otroligt flink med kameran min karl!

Just nu äter jag frukost och Alma sitter i sin stol och leker. Mysigt det är med morgnar! Eller hur? Idag har jag ont i hela ryggen från yogan igår, jag får alltid träningsvärk av det på diverse ställen. Och det är så skönt på något konstigt sätt.

Ikväll ska Malte iväg till sin kompis Thomas och samtidigt kommer Lisen till mig och vi ska baka julgodis! Så jag ska kolla upp något recept nu. Idag ska jag även köpa lite messmör till Almas hårda mage för att se om det hjälper och klockan tre är det föräldragrupp.

Så ser dagen ut!

Kram.

Hej hej!

Efter morgonpromenaden idag väckte jag Malte så han kunde ta Alma. Därefter strosade jag helt själv iväg ner på stan. Och eftersom Alma bara ammar morgon och kväll numer så njöt jag av tanken på att jag skulle kunna vara borta i flera flera timmar om jag velat. Hur som så gick jag en sväng på stan och gjorde några sista ärenden inför jul. Köpte en skjorta till mig bland annat. Hatar att shoppa kläder - blir så snål! Går jag in i en mataffär tittar jag inte på priset alls men ska jag köpa kläder till mig själv så tycker jag att allt är för dyrt och ovärt. Men men...

När jag kom hem sydde jag klart en uggla jag påbörjade häromdagen efter att ha sett en liknande på en blogg. Dock hade hon inget mönster eller beskrivning på hur man skulle göra så det blev på fri hand. Men det blev ganska bra ändå tycker jag! Är ganska nöjd. Alma tyckte i alla fall att den var kul, den är fylld med ris så den känns säkert spännande att ta på.

Sofie:

Jag är nyfiken på hur ni lyckas med sova hela natten kuren! Vi vill också ha en dotter som sover hela natten :) Hjälp?


Vad kul att du frågar! Är du intresserad av att testa denna metod, eller "kur" som Anna Wahlgren (grundaren som skrivit boken Sova hela natten) kallar det, så tycker jag utan tvekan att du ska köpa boken. Eller låna på biblioteket om den möjligtvis finns där. Här kan du beställa den för 149 kronor - vilket jag tycker är ett lindrigt pris att betala för att få en fungerande nattsömn.

Men! Hon har också en hemsida om man inte vill köpa boken. Där hon inte bara skriver om detta utan också om annat som rör hennes syn på barnfostran, hur samhället ser på barn osv. Jag tycker själv att hon ofta är otroligt klok även om hon verkar vara en mycket speciell kvinna. Och väldigt många kritiserar henne och hennes sätt att få barn att sova. Vilket jag anser beror på okunskap. Många tror nämligen att det är samma sak som feminuters-metoden.

Fast absolut bäst tror jag ändå är att köpa boken så man kan läsa hela och förstå grunden, tesen och hela hennes syn på saken. Annars kan man gå direkt till hemsidan och läsa lathunden. Men det är klart, jag läste hela boken - noga och väl medan Malte som läste bara det nödvändigaste gjorde det mesta och det jobbigaste av jobbet... Hehe. Så det är nog som man vill.

Det viktigaste tror jag man kan göra för att få det att fungera med den här "metoden" är att läsa boken tills man vet exakt hur man ska göra och varför. Man får komma ihåg att man gör det för barnets skull - för att trots att vi blir jättetrötta och slitna av att inte få sova ordentligt så kan man ju bara tänka sig hur trött och slitet det lilla barnet är som behöver många många fler timmars sömn än en vuxen. Det tänker man inte så mycket på. I alla fall gjorde inte jag det förrän jag läste boken.

Hur som helst... Sedan måste man bestämma sig. Att nu tusan gör vi det här. Det kommer vara tre jobbiga nätter då man själv ska vara vaken så man är redo att hjälpa barnet att somna om så fort hon vaknar. Men man får se det som ett litet äventyr, ett projekt. Och när man når mål är det underbart. Och då gjorde vi helt enkelt precis som hon skrev att vi skulle göra. Med allt bortsätt från att låta Alma sova på mage. Sedan måste man också stålsätta sig. Ett barn som alltid blivit tröstat i famnen eller som i vårt fall alltid fått tutten så fort hon blivit ledsen och vaknat på natten - det barnet skriker när man helt plötsligt gör annorlunda. Men det är absolut inte meningen att barnet ska vara ledset, man ska helt enkelt lära sig att lugna barnet där det ligger genom att "buffa" på rumpan (typ som man gör när man rapar ett barn fast man gör det när de ligger ned och lite mer rejält) och ramsa. Vilket låter jättelätt så kanske man provar det nu bara för att jag skrev så och tycker att det inte alls funkar. Men man måste helt enkelt läsa hela boken och göra allt steg för steg - dag för dag, som hon skriver att man ska. Det är därför hon kallar det för en kur och inte en metod - för att hon menar att barnen lider av sömnproblem som man ska kura vilket hon skriver tar fyra dygn plus en uppföljningsvecka. Och det handlar inte bara om nätterna utan också om dagarna. Att sömnen och maten på dagen hänger samman med sömnen på natten.

Men det mest konkreta rådet jag i så fall skulle ge är att göra exakt som hon skriver. Inte tumma på något och ge sig hän och lita på att det fungerar till slut. Vid några tillfällen under de första tre dygnen kände både jag och Malte hopplöshet och tänkte att något var fel - det funkar ju inte! Men då körde vi bara på, läste på det aktuella kapitlet en extra gång och gav oss hän till hennes bättre vetande. Är det något Anna Wahlgren vet så är det hur man får små barn att sova, så det är bara är göra som hon skriver. Och gör man det så är det svårt att misslyckas.

Testar ni det här med eran lilla tjej så hoppas hoppas jag verkligen att det fungerar! Jag vill inte känna att jag lurat någon... Hehe. Men framför allt önskar jag att alla småbarnsföräldrar och barn ska få sova gott! Vi har ju bara kört det en vecka än så länge och Alma gör fortfarande framsteg och jag kan knappt tro att det är sant. Nyss la Malte henne inför natten och hon somnade på fem minuter utan bröst och utan tutte, i sin egen säng. Och jag sitter här och tappar hakan.

Lycka till om ni bestämmer er för att testa!

Förresten!

Nu när Alma sover så bra så börjar hon bli redo för ett eget rum. Som det är nu har jag och Malte sovit på soffan sedan vi körde igång det här för att inte störa henne. Hon skulle säkert inte vakna av snark och prassel i täckena men på morgonen skulle hon vakna av väckarklockan och så. Det är dags helt enkelt.

Och då är det tid för inredning av våran nya sovhörna! Ska bli riktigt kul och jag har redan några idéer. Vi byggde ju en skiljevägg i vardagsrummet (rättare sagt så gjorde Maltes pappa och farbror det!) när jag blev gravid så att vi skulle få en sovalkov framöver när det är dags för barnrum. Sedan tapetserade pappa och vi gjorde det fint. Men efter det har det mest varit en slit och släng-hörna där datorn står och Malte samlar alla sina kameraprylar. Passande nog damp nya numret av Family Living ner i brevlådan idag. Och jag har hittat ett par grejer där i som jag genast ska köpa.

Såhär ser det i alla fall ut just nu. Det ser otroligt smalt ut, men vi har mätt så sängen ska gå in på längden längs väggen längst bort.

Hejsan!

Malte nattade nyss Alma och slog rekord, hon somnade på åtta minuter. Det är helt otroligt. Jag vågar knappt tro på det själv. Och om natten ter sig så som den gjort sedan vi genom gick kuren så kommer hon inte att vakna förrän vi väcker henne klockan sju imorgon.

Men men. Det var inte sova-hela-natten-kuren jag skulle skriva om. Men det är svårt att låta bli att tjata om hur fantastiskt det funkat... Hur som haver. Under den (korta) stund han nattade henne, ägnade jag tid åt att kolla in HanaPee's blogg och kolla på hennes videoklipp (finns samlade under hennes kategorier om ni vill titta...). Å herre gud vad knäpp hon är, på ett så himla skönt, härligt och roligt sätt! Jag skrattade till och med för mig själv i min ensamhet, och det gör man ju inte så ofta.

På tal om dagen var Alma och jag på Gläntans julavslutning. Vi hade julstämning och åt jullunch - julegröt å julestut... Hehe. Gillar dock inte gröt så mycket alls faktiskt, det är något med konsistensen?! Men åt lite i alla fall. Jag var lite orolig för hur det skulle gå med Almas nya rutiner när vi inte var i hemmets trygga vrår, men det funkade fint. Under lunchsovningen som är 1,5h så sov hon ute i vagnen och jag fick gå ut några gånger och hjälpa henne att somna om, men bortsett från att hon vaknade till ett par gånger så sov hon tiden som hon skulle. Det var ju skönt. Otroligt va? Tidigare som jag trott att hon bara kan sova trettiominuters-pass dagtid men allt som behövdes var en fungerande nattsömn och att hon får hjälp att somna om. Hade det varit för en vecka sedan hade jag tagit upp henne så fort hon öppnat ögonen i tron om att hon sovit klart...

MEN! Nu är jag där igen och pratar om det... Hur som helst. Här är en bild på Julia, Emilio och Alma vid matbordet. Sötnosarna!

Vi fick förresten en till bra natt. Malte la Alma i hennes säng halv åtta och efter 20-25 minuter sov hon. Till skillnad från natten innan vaknade hon dock till ett par gånger innan elva och gnällde lite, men, då räckte det att Malte stod utanför rummet och ramsade natt-ramsan så somnade hon om själv på egen hand utan gråt. Vilket känns helt fantastiskt såklart! Men andra ord har vi nått målet att få Alma att känna trygghet i sin egen säng och kunna somna av sig själv och det tack vare att hon förknippar ramsan med att sova. Otroligt va?

Nu får vi hålla tummarna på att det fortsätter såhär och att det inte rubbas när vi åker hemifrån och sover borta, som vi ska göra i jul och nyår.

Idag är sista tillfället med babysim, men jag och Alma hoppar över den idag. Då vi styr upp hennes rutiner så står det i boken att i alla fall de första elva dygnen ska man göra så lite som möjligt som kan rucka på tiderna. Att det absolut bästa är att bara vara hemma och fokusera på rutinerna och förlja tiderna. På så sätt kan man hitta lugnet och rutinerna. Och då är det lättare för barnet att hitta det också, så att Alma kan känna igen mönstret under dagarna. Dessutom ska jag nog iväg på Gläntan på torsdag och det vill jag hellre på så då behöver det inte bli flera saker man ska iväg på under veckan.

God morgon!

I skrivandets stund är klockan 06.13 och jag kan inte sova trots att resten av hushållet gör det. Men det gör inte så mycket att jag vaknade en timme innan planerat, för hela familjen har sovit gott hela natten..! Det är helt otroligt. Klockan sju ska jag väcka Alma och då har hon sovit oavbrutet från klockan kvart i åtta igår. Alltså elva timmar oavbruten sömn...

Jag vill inte ropa hej än, men jag tror bestämt att sova-hela-natten-kuren har börjat visa sitt fantistiska resultat! Vi har vakat och varit uppe i tre nätter och jobbat konsekvent i tre dagar och tre nätter för det här och det har funkat. Anna Wahlgren skriver i boken att det kan komma en natt med återfall och att det då är viktigt att köra på principfast och efter det ska nätterna fortsätta såhär.

Och. Alltså, det är inte bara natten som visat överväldigande resultat. Ni vet kanske att Alma äter jättedåligt. BVC-sköterskan och läkaren på den senaste rutinkollen har ordinerat mer mat och ett högre kallori-intag på alla sätt möjliga för att hon ska gå upp mer i vikt - extra fett i maten och mer ammande. Men det har varit i princip omöjligt då Alma helt enkelt inte varit stor i maten och vi inte många gånger lyckats få i henne puré nog för att ersätta en måltid och därför inte kunnat få i henne så mycket mer fett. Men! I slutet av boken har hon gjort en lathund för hur man ska hantera varje dag i kuren... Typ. Första natten... Första dagen... Andra natten... Osv. Och under andra dagen skriver hon; Idag kommer aptiten att öka... Och under tredje dagen skriver hon; Idag äter barnet ordentligt...

Och gissa vad! Igår åt Alma som en häst varje mål. Hon ammade bara två gånger med tolv timmars mellanrum och resten av målen fick hon i sig så mycket mat att hon nog aldrig varit så mätt tidigare. Det är precis som att polletten trillat ner och hon fattat att det är mat och att det är gott! Hon gapade efter mer och åt hur mycket som helst. Tidigare har jag trott att hon inte gillat gröt då vi fått i henne kanske fyra teskedar totalt och det efter mycket trugande. Men, det visar sig att Alma tycker att gröt är jättegott. Under dag två och tre har hon ätit ungefär en deciliter gröt på ett mål!

Det kan knappast vara en slump... Vi är med andra ord helt förstummade här hemma!

Men som sagt ska vi inte ropa hej än, men det är svårt att låta bli... Jag menar, för fem nätter sedan ammades hon till sömns i en och en halv timme innan hon somnade. Sedan vaknade hon kring ett på natten för att sedan småsnutta och hålla oss vakna av och till resten av natten. Men igår, fyra nätter senare la vi henne i sängen när hon var pigg och glad. Tjugo minuter senare sov hon och har fortsatt att sova hela natten - i ELVA timmar. Det känns helt fantastiskt! Så nu kan jag inte sova på grund av andrenalinpåslaget de ger mig... Hehe.

Precis nu är klockan 06.40 och om tjugo minuter ska jag gå in och väcka henne, och vet ni vad - jag längtar!

Hej hej!

Det är tidigt på morgonen och jag sitter vaken och försöker fördriva tiden medan Malte sover några timmar. Vi är inne på vår andra natt med sova-hela-natten-kuren och man måste vara beredd ifall hon vaknar så hon inte hinner bli ledsen. Det är bara andra natten sedan vi började och det märks redan nu att det funkar! Slutresultatet vet vi ju inte än hur det blir. Men som det är nu de senaste gångerna hon vaknade har det räckt att Malte lugnt sagt en kort ramsa utanför sovrumsdörren så har hon somnat om helt själv i sängen inom två minuter utan att bli ledsen och utan att han behövt gå in till henne. Vi skriver hela tiden upp hur det går och vad som händer så vi har koll på framstegen.

För att inte störa barnet i nattsömnen ska man under de här första nätterna inte sova i samma rum, men ändå vara nära så man hör direkt om hon vaknar. Därför sover vi i soffan och turas om att sova. Det är ganska mysigt faktiskt att gosa till det i soffan medan vi utför det lilla "projektet"!

Är ni intresserade kan jag skriva mer om det senare om några dagar när vi ser hur det funkat. Men det är faktiskt helt otroligt att det går framåt och ger resultat så fort. Hon gått från att småsnutta på mig halva nätterna till att inte amma alls nattetid bara över en natt! Bokstavligen. Man kan ju tänka sig att det skulle bli mer krig över en sådan förändring än det blivit tack vare att vi vet hur vi ska hantera det.

Många misstar den här metoden för feminutersmetoden, men det är inte alls samma sak. Så ni vet!

God kväll!

Ikväll har jag varit på personalmöte med mina kära arbetskamrater. Och vet ni vad. Det tog sin början precis den tid vi brukar natta Alma. Så det var helt enkelt en väldigt passande kväll att påbörja nya kvällsrutiner på. Och det är första kvällen hon inte nattades i mina armar ammandes. Vilken dröm det var - en sådan frihet! Från och med nu ska hon inte ammas nattetid och hon ska få fasta sov- och mattider dagtid. Så vi kan vänta oss en hel del stökande de närmsta dagarna.

Men det kommer att gå bra! Och när målet är nått kommer hela familjen att må bättre.

Puss och sov så gott!

Förresten!

Idag fick jag hem bilderna på Alma som togs av en fotograf på Gläntan i början av november. Hon var som väntat riktigt söt! Dock är jag lite missnöjd över att fotografen inte såg till att mina händer inte syntes, hon kunde ha bett mig flytta ner dem eller stoppa dem innanför Almas tröja. Men men. Det kanske man inte tänker så mycket på. Eller?

Åh! Idag var stunden på badet en ren njutning - för både mig och Alma. Vi hade det så mysigt och det gick jättebra med allt. Timingen var perfekt med sömn och mat och det gick kanon att ha henne på rygg i vattnet när hon var distraherad av att pilla med en rosa plasthäst i vattnet. Det kändes som att det var värt alla gånger för att få den här stunden tillsammans. Jag och min älskade lilla tjej. Jag släppte allt runtomkring och bara myste med henne. Och hon plaskade och lekte!

Nu har jag precis gjort klart middagen och funderar på om jag ska äta nu eller vänta tills Malte kommer hem. Jag har gjort linssoppa till middag och jag tror att den blev bra. Alma har varit i bärselen under tiden och somnade för en kvart sen. Dock är jag otroligt kissnödig just nu och bärselen trycker på... Hehe.

Annars har jag fantiserat, dagdrömt och längtat så efter den dag vi har ett litet hus på landet jag och lilla familjen. Då skulle det bara vara att öppna dörren och låta Zicko busa i snön och på sommaren kan vi springa ut barfota och undersöka blommor, kryp och växter med lilldamen. Och då skulle jag julpynta och ha julkransar på ytterdörren och dricka glögg och elda i vedspisen hela december... Ja. Såhär håller jag på i tankarna mest hela tiden. Vad det ska vara för knoppar på köksluckorna, vad jag ska odla i växthuset och i vilken färg trägolvet ska lackas. Och lilla nr.2 kanske sover utomhus i vagnen... Osv. osv. osv...

Mat var det ja. Hörs!

God morgon!

Idag är det babysimsdax igen och till kvällen blir det julfika med Jonas och Sarah och lilla Ruth. Det blir en härlig dag idag.

Igår fick vi hem en av två Sova hela natten -böcker (jag och Malte råkade beställa en varsin på varsitt håll...). Så på fredag tänkte vi sätta igång kampen mot bra sovrutiner! Kommer givetvis skriva efteråt om hur det funkade för oss.

Kram!

Igår var vi på Jamtli Julmarknad. Det var jättemysigt att hitta på något med familjen och strosa lite. Även om det var kallt. Direkt efter att vi betalat in oss gick vi och fikade, sedan gick vi ett varv på gården och tittade på sakerna på håll och sedan köpte vi en varsin kolbulle och gick hem. Hehe... Vi är lite som vi är. Vi frös nog lite för mycket för att smaka korv, och kolla på julkransar. Men det var mysigt att komma iväg för att titta. Reminder för nästa år, klä på dig mer kläder. Dock säger jag det till mig själv varje gång... Innan vi gick sprang Malte in till en liten bod för att köpa lakritskarameller till mig som jag önskade, och när han kom ut hade han en påse med grejer till mig. En fin teburk, två strutar med karameller och en liten polkakäpp!