Alma och jag har precis sovit en stund tillsammans. Det var hur skönt som helst! Det har inte hänt många gånger att jag tupplurat med henne, men idag kände jag att det vore så skönt. Det är verkligen viloläge hela dagen idag. Jag har haft tre lösa planer för dagen men alla har på ett eller annat sätt inte blivit av. Egentligen ganska skönt så att vi får mysa tillsammans istället. Nu ligger vi båda nyvakna i sängen och myser.

Jag tänkte att jag kunde passa på att uppdatera om nappflasksdilemmat. Alma har gjort framsteg från att blivit förbannad och jätteledsen bara av att den kommer mot munnen har jag lyckats få henne att ha den i munnen och till och med suga litegrann. Ungefär tjugo ml ersättning har lämnat flaskan varav ungefär tio entrat magen, hehe... Vi satt och myste i soffan och jag slog på en barnkanal på teven som var superspännande för henne! När hon var nöjd och distraherad av det fick hon flaskan i munnen. Det kändes underbart.

God dag!

Idag har vi testat att ge Alma ersättning för första gången. Men som väntat var det varken lätt eller kul att försöka suga på flaskan så det gick inte speciellt bra. Hon fick i sig totalt kanske en tesked färdigblandad ersättning. Vi ska fortsätta testa. Annars kanske man får vänta någon vecka och ge henne gröt istället. Jag vill nämligen försöka börja jobba snart. Skulle vilja dela upp det som så att vi jobbar två till tre dagar var i veckan och turas om att vara hemma. Men då måste förstås Alma kunna äta något annat. Jag vill inte sluta att amma redan men kanske dra ner på det så att Alma klarar sig utan mig under dagen om jag jobbar. Vi får se hur det går. Ska nog ringa barnmorskan på måndag och höra om hon har något tips. Almas viktkurva går inte upp lika som innan heller, så det kanske är i rättan tid att ge henne annat så man lättare har koll på hur mycket hon får i sig.

Idag har jag för övrigt sagt till Malte att Alma är hans, så jag ska ta det lungt och passa på att göra sådant jag inte hinner med annars. Sy lite dregglisar till Alma, läsa lite, borsta och duscha Zicko och kanske vila?! Nu har Malte precis tagit med sig Damen och Zicko på promenad så hon får sova lunch. Det ger mig ett utmärkt tillfälle till att bara vara för mig själv i kanske en och en halv timme. Men det första jag gör är såklart att blogga!

Jag failade totalt på mamma-testet idag kan jag ju säga. Det var fruktansvärt. Alma panikskrek i ungefär 45 minuter. Hon tyckte att det gjorde ont eller var obehagligt redan när läkaren kollade hennes leder och höfter. Då blev hon superledsen och det blev tio gånger värre när de stack henne i benen. Jag är så ovan att hon är otröstlig så det var riktigt jobbigt för mig (och henne givetvis). Efteråt var hon så skräckslagen och ledsen att jag ringde Malte och sa att han var tvungen att cykla ner till stan och hjälpa mig. Lyckligtvis hade hans klient avbokat sitt samtal då så att han var tillgänglig och kunde komma. Annars vet jag inte hur jag hade klarat det. Det var riktigt jobbigt att se henne så ledsen och förskräckt, och att hon inte gick att trösta eller lugna. Det var till och med en som frågade om hon "var ett litet kolikbarn". När vi till slut tordes lägga henne i vagnen trots att hon fortfarande var jätteledsen, så räckte det med att jag gungade vagnen lite så somnade hon direkt. Hon var så utmattad och trött stackarn. Men jag tvingade med Malte hem också så att han åt lunch med mig för jag kunde inte slappna av förrän jag såg hennes reaktion när hon vaknade. Och då var hon som vanligt. Lite gnällig bara men som tur är har väl bebisar ingen riktig uppfattning om tiden innan nuet.

Hon har i alla fall en ordentlig röst min lilla tjej... Det är bra så hon kan skrämma bort elakingar senare i livet om hon skulle träffa några. Men jag känner mig en smula misslyckad som inte skötte det bättre än jag gjorde. Om jag är ett så dåligt stöd för henne när hon får lite sprutor, hur kommer jag då kunna hjälpa henne om hon någon gång råkar ut för en riktig kris? Hemska tanke...

Men just nu ligger min fina och underbara dotter i min famn och sover. Och nästa vaccination om två månader får Malte ta hand om...Det är ett som är säkert.

Hejsan!

Nu sover Alma gott, det gick lite bättre ikväll att få henne att sova. Behövde bara ta upp henne för påfyllning en gång och en gång fick jag gå in till henne och "buffa" lite på rumpan så kom hon till ro igen och somnade ordentligt. Skönt! Hoppas bara att hon sover hela natten också.



Isabell lämnade mig precis och Malte är borta än, så jag har en stund helt för mig själv. Då blir det bloggen förstås och lite fixande. Det var jättekul att träffa henne. Magen hade vuxit tyckte jag. Jättefin! Vi åt choklad efter maten, svinigt gott. Har ju som ni kanske märkt, fuskat jättemycket med LCHF-kosten de senaste två veckorna. Och det märks jättemycket på hur magen mår. Det tokiga är att såhär uppblåst och tråkig mage har jag alltid haft (och jag tror att nästan alla har det!), och då tror man liksom att allt är i sin ordning och att det är meningen att magen ska vara pruttig och uppblåst mest hela tiden. Men när vi drog ner kraftigt på kolhydraterna så insåg både jag och Malte att det inte alls behöver vara så! Att meningen egentligen är att magen ska må bra och vara stabil. Vilken den gör när man avstår från pasta, bröd, potatis, ris och socker. Och istället för det lastar vi på extra mycket grönsaker på tallriken och med god och fet sås till. Nu när jag är i en svacka med kosten och börjar få tillbaka min jobbiga mage känner jag att det är viktigt att påminna mig själv om varför jag vill äta LCHF. Men det är riktigt svårt att stå emot, särskilt när man börjar mata sockermonstret. Men jag vill må bra! Jag vill inte vara uppblåst, ha ont i magen eller behöva knäppa upp byxknappen efter maten. Skärpning!

Nåväl, nog om det. Imorgon ska jag till BVC, Alma ska få sin första vaccination då hon fyller tre månader i övermorgon. Tänk, ett halvt halvår - stortjejen! Och ungefär halva min föräldraledighet... Puh. Tydligen är det många som får feber av sprutan så jag ska köpa lite flytande alvedon imorgon också. Gruvar mig massor. Dessutom ska jag gå dit själv, jag som är så känslig för sprutor och sådana saker. Det är knappt att jag klarar av att titta på när barnmorskan mäter henne och sträcker ut hennes ben så hon blir ledsen. Hur ska jag klara av att titta på när de sticker mitt lilla hjärta i benen?! Hade varit skönt om Malte hade kunnat följa så jag kunde stanna utanför och vänta. Men det kan han inte. Så jag försöker se det som mitt första test som mamma - jag ska vara stark för henne så hon känner att jag är trygg och inte rädd. Jag måste kunna trösta henne när hon blir ledsen så därför kan inte jag flippa ur.

Alma har som sagt väldigt svårt att sova själv på dagtid. det som funkar bra är att gå omkring och bära på henne eller om man går med vagnen. Och det är såklart inte något hållbart konsept. Men ibland efter ett rejält mål mat när hon somnat i famnen kan jag försiktigt lägga henne i babysittern med radion på och spisfläkten eller diskmaskinen på. Såhär däckad är hon just nu. Så jag ska passa på att ta en dusch.

Idag fick Alma paket på posten av hennes farmor och farfar. Alma har nämligen namnsdag imorgon (hade jag faktiskt ingen aning om...)! Hon har verkligen fått fina mor- och farföräldrar. Tack för dem och tack för det!

God morgon!

Idag är jag jättetrött. Bara för att jag pratat så gott om hur duktig Alma är om nätterna så har hon vaknat två gånger i natt och första gången redan klockan två. Hennes mage har bråkat med henne, så hon fick ligga med oss i sängen tills hon började somna om. Stackars lilla. Just nu tar hon sin första förmiddagslur i soffan - och sover själv! Hon börjar bli mycket bättre på att kunna sova ensam på dagarna också, och inte bara på natten. Det är väldigt skönt, så jag får händerna fria och kan passa på att städa och blogga - sådana viktiga saker.

Om någon timme får jag besök av Marléne! Då blir det lunch och promenad tror jag. Eller nej, kanske inte. Tittade precis ut och såg att det spöregnar... Kul väder.

God morgon!

Jag är vaken tidigt idag, 05.15 i skrivandets stund. Igår hade Malte grabbkväll med sina kompisar så Alma och jag passade på att ha lite myskväll med Emelie så vi fick lite kvalitetstid tillsammans. Jättemysigt och så roligt att träffa henne! Lägger upp någon bild senare när jag sitter vid min egen dator. Malte kom hem sent och jag vaknade kring fyra och var orolig att något kanske hänt eftersom att han skulle ta frösöbron hem. Jag är som lite smått paranoid ibland... Så när han kom vid halv fem var jag ganska pigg och kunde inte somna om så jag klev upp.

Hur som helst. Nu när jag sitter framför datorn kom jag att fundera på en sak. Angående napp och bebisars sömn. Är det möjligt att användande av napp skulle kunna störa bebisens nattsömn? Jag menar, ofta när Alma ska nattas och jag ammar henne verkar hon aldrig bli nöjd. Hon äter och äter, jättemycket varje kväll - som om hon aldrig fått mat förut. Och varje gång tänker jag när hon börjar blunda till, att nu kan hon omöjligt få i sig mer och nu måste hon vara proppmätt! Så jag lägger ned henne och hon vaknar till och vill ha mer, så får hon mer och jag tänker samma sak igen när hon stannar av en stund i sugandet och blundar till. Och samma sak händer igen när jag tar bort henne från bröstet och lägger ned henne. Många gånger har jag tänkt och frågat Malte att borde vi inte ge henne napp?, hon slutar ju aldrig! Varje gång säger han nej, hon vill ha mer mat. Så då får hon det och när hon verkligen är helt nöjd och mätt då somnar hon som en stock - vaknar inte av något och sover nu ungefär nio timmar i streck i sin egen säng utan att vakna (de första veckorna i ungefär fem timmar). Hon står sig länge på all mat hon trugar i sig!
Jag tänker då; om vi hade gett henne napp, då skulle hon säkert blivit lite "lurad" och sugit på den och därmed somnat som hon så ofta gör vid bröstet trots att det visar sig att hon inte har ätit klart.
Jag tror att bebisar kopplar samman "sugande" med att stilla hunger, suger de så kopplar bebisen det med att de ska få hungern mättad och då slappnar de av, och ofta somnar - då trötthet är så påtagligt för en liten, även om barnet inte är ordentligt mätt. Och så vaknar de igen när magen säger att åt det lilla livet att man måste suga igen så man blir mätt! Min poäng är att det säkert är lätt att man misstar matbehov för att vara sugbehov. Och får barnet suga utan att få mat så kan han/hon kanske inte sova lika länge innan magen börjar ropa igen.

Men! Det är bara en tanke. Så ingen förälder känner sig trampad på eftersom att det kan vara känsligt att höra vad andra tycker om do's and don'ts kring föräldraskap... Alla bebisar och barn är självklart olika och alla (oftast...) föräldrar känner sitt eget barn bäst. Bebisar har ju även olika starkt sugbehov och vissa så starkt att de vill fortsätta suga utan att de vill ha mer mat. Men det är vad jag tror skulle hände om vi gav Alma napp när vi trott att hon varit mätt efter att ha ätit så mycket. Sedan är det ju även normalt att möjken inte rinner till lika bra på kvällen och att det kan vara därför sugandet blir så långvarit!

Nåväl, nu ska jag sluta babbla! Bilder från igår kommer snart.

Favortiterna!

Hej hej!

Så, nu har jag sett färdigt Gossip Girl season 4, jag blir hyfsat besatt när jag tittar på serier. Nu lär jag med andra ord återfå lite av min produktivitet - även om det har varit väldigt skönt att hänga med Alma i soffan i princip hela dagarna...  Så vad ska jag titta på nu - tips? När eftertextexterna rullade på sista avsnittet hade Damen somnat och jag lyckades få henne att fortsätta sova ensam i sin säng (annars omöjligt att få henne till det dagtid...). Då passade jag på att städa lite här hemma, skönt!

Igår på kvällen gick vi till Pause och fikade med några från vår föräldragrupp. Jättekul att ses på sidan av! Och idag börjar föräldragruppen på riktigt igen efter uppehållet från allas bebisfödande, ska bli kul att se vad man gör med varandra nu och att träffa alla bebisar. Dock jobbar Malte så jag och Alma strosar dit själva.

Tack och hej för nu!

Vetskapen om att mina favoriter myser och sover tillsammans i sängen såhär på morgonen är underbar!

Puss!

...Måste vara världens mest praktiska uppfinning!

 

Det blev till att masa sig ut i alla fall. Fick sms om att jag fått paketet med tyger till Almas sängöverkast! Jag kunde såklart inte vänta utan gick till Lillänge för att hämta ut det så snart som det var dags för Damen med en lunch-lur så hon kunde sova i vagnen.

God morgon!

Åh, så fantastiskt det är att det är regn och tråkväder ute! Därför känns det helt okej att sitta inne, mysa med Alma och slappa hela dagen. Ska bli jätteskönt. Ska nog se någon bra film, än så länge sover Alma så jag har till och med en stund för mig själv. I vanliga fall brukar jag ta tillfället i akt och duscha, sminka mig och fixa håret när hon sover på morgonen. Men... inte idag, sådana dagar måste man få ha ibland - när man bara ligger i soffan hela dagen och tittar på film. Med andra ord blir det inga kort på mig idag!

På tal om Damen och sömn. Alma är så duktig på nätterna. Innan hon kom till världen var jag supernoga med att läsa på om bebisar och nattsömn, och ända sedan andra veckan har vi varit konsekventa med kvällsrutinerna. Det har verkligen gett resultat! I natt slog hon återigen sitt rekord. Vi la henne kring halv åtta och en halvtimme senare sov hon och inte förrän halv sju imorse ville hon upp och amma. Helt fantastiskt. Det vi har gjort är att redan efter första veckan hemma har hon fått sova själv i sin egen säng som står i sovrummet hos oss. Vi har nämligen märkt att när hon sover med oss kan hon vakna av att vi rör på oss och det stör hennes sammanhängande nattsömn. Vi har också lagt henne kring samma tid varje kväll - mer eller mindre sånär på någon halvtimme. Första tiden var hon såklart kinkig och det kunde ta uppemot tre timmar innan hon däckade för natten och nu tar det ungefär en halvtimme - så det lönar sig att stå ut ett par veckor och inte ta till genvägar med napp eller att låta henne somna i famnen. När hon läggs i sängen och är mätt och nöjd så tar vi helt enkelt inte upp henne igen (om hon inte börjar gråta förstås, då tas hon upp i famnen direkt så hon inte hinner "skrika upp sig"!). Så lägger vi henne precis när hon ser ut att somna vilken sekund som helst - men fortfarande inte sover, så att hon vänjer sig vid att kunna somna själv och inte behöver vaggas till sömns i famnen (även om det också händer, i slutändan är det viktigaste ju trots allt att hon får sin sömn - inte vi!). Om hon sedan "gnyr" och blir lite gnällig sätter vi oss bredvid sängen och lägger en hand mot henne så vi visar att vi finns, då blir hon bli lugn och kan slappna av igen. Är hon svårsövd "skakar" vi handen mot henne - får ungefär samma effekt som en babysitter med vibration. Det älskar hon och ögonlocken blir tyngre. Sedan går vi ut ur rummet och upprepar samma sak om hon vaknar till igen, utan att ta upp henne, prata så mycket eller tända lampan. Det har fungerat kanonbra för oss, och som sagt - de första två veckorna fick vi upprepa och gå in till henne säkert femton gånger innan hon väl somnade men nu räcker det med två-tre gånger om hon är ordentligt mätt. Ofta händer det dock att hon är på väg att somna när hon ammar och jag tror att det är dags att lägga henne och gör det för snabbt och hon inte är riktigt mätt, då tar jag givetvis upp henne och fyller magen tills den är nöjd. Lilltösen ska alltid vara nöjd, mätt och glad när hon somnar - aldrig ledsen och aldrig känna sig ensam!

På morgonen är vi dock inte lika noga. När hon vaknar på morgon och vill amma, då brukar jag ta med henne till våran säng, amma henne och låta henne ligga kvar hos oss. Det är ju som så mysigt också att gosa! Och på dagtid... Då kan hon inte sova själv alls, somnar hon i famnen och man lägger bort henne vaknar hon direkt. Om hon inte är i vagnen, då sover hon jättebra (så länge det rör sig!). Det är givetvis för att vi varit så fokuserade på att få till en bra kvällsrutin och nattsömn, att vi glömt bort att lägga en bra grund för dagssömnen.

Nåväl. Det var ett långt inlägg och jag antar att jag tappade er utan barn eller kommande barn, ganska snabbt. Eller kanske allihopa! Hö... Kompenserar med lite kort senare!

Puss och kram för nu!

Idag var jag en sväng med jobbet-Jossan, det var verkligen hur kul som helst! Dessutom hälsade vi på en sväng på jobbet (Pressbyrån). Jag börjar längta tillbaka lite och jag saknar mina arbetskamrater jättemycket, har det alltid så roligt med dem!