God morgon!

Åh, så fantastiskt det är att det är regn och tråkväder ute! Därför känns det helt okej att sitta inne, mysa med Alma och slappa hela dagen. Ska bli jätteskönt. Ska nog se någon bra film, än så länge sover Alma så jag har till och med en stund för mig själv. I vanliga fall brukar jag ta tillfället i akt och duscha, sminka mig och fixa håret när hon sover på morgonen. Men... inte idag, sådana dagar måste man få ha ibland - när man bara ligger i soffan hela dagen och tittar på film. Med andra ord blir det inga kort på mig idag!

På tal om Damen och sömn. Alma är så duktig på nätterna. Innan hon kom till världen var jag supernoga med att läsa på om bebisar och nattsömn, och ända sedan andra veckan har vi varit konsekventa med kvällsrutinerna. Det har verkligen gett resultat! I natt slog hon återigen sitt rekord. Vi la henne kring halv åtta och en halvtimme senare sov hon och inte förrän halv sju imorse ville hon upp och amma. Helt fantastiskt. Det vi har gjort är att redan efter första veckan hemma har hon fått sova själv i sin egen säng som står i sovrummet hos oss. Vi har nämligen märkt att när hon sover med oss kan hon vakna av att vi rör på oss och det stör hennes sammanhängande nattsömn. Vi har också lagt henne kring samma tid varje kväll - mer eller mindre sånär på någon halvtimme. Första tiden var hon såklart kinkig och det kunde ta uppemot tre timmar innan hon däckade för natten och nu tar det ungefär en halvtimme - så det lönar sig att stå ut ett par veckor och inte ta till genvägar med napp eller att låta henne somna i famnen. När hon läggs i sängen och är mätt och nöjd så tar vi helt enkelt inte upp henne igen (om hon inte börjar gråta förstås, då tas hon upp i famnen direkt så hon inte hinner "skrika upp sig"!). Så lägger vi henne precis när hon ser ut att somna vilken sekund som helst - men fortfarande inte sover, så att hon vänjer sig vid att kunna somna själv och inte behöver vaggas till sömns i famnen (även om det också händer, i slutändan är det viktigaste ju trots allt att hon får sin sömn - inte vi!). Om hon sedan "gnyr" och blir lite gnällig sätter vi oss bredvid sängen och lägger en hand mot henne så vi visar att vi finns, då blir hon bli lugn och kan slappna av igen. Är hon svårsövd "skakar" vi handen mot henne - får ungefär samma effekt som en babysitter med vibration. Det älskar hon och ögonlocken blir tyngre. Sedan går vi ut ur rummet och upprepar samma sak om hon vaknar till igen, utan att ta upp henne, prata så mycket eller tända lampan. Det har fungerat kanonbra för oss, och som sagt - de första två veckorna fick vi upprepa och gå in till henne säkert femton gånger innan hon väl somnade men nu räcker det med två-tre gånger om hon är ordentligt mätt. Ofta händer det dock att hon är på väg att somna när hon ammar och jag tror att det är dags att lägga henne och gör det för snabbt och hon inte är riktigt mätt, då tar jag givetvis upp henne och fyller magen tills den är nöjd. Lilltösen ska alltid vara nöjd, mätt och glad när hon somnar - aldrig ledsen och aldrig känna sig ensam!

På morgonen är vi dock inte lika noga. När hon vaknar på morgon och vill amma, då brukar jag ta med henne till våran säng, amma henne och låta henne ligga kvar hos oss. Det är ju som så mysigt också att gosa! Och på dagtid... Då kan hon inte sova själv alls, somnar hon i famnen och man lägger bort henne vaknar hon direkt. Om hon inte är i vagnen, då sover hon jättebra (så länge det rör sig!). Det är givetvis för att vi varit så fokuserade på att få till en bra kvällsrutin och nattsömn, att vi glömt bort att lägga en bra grund för dagssömnen.

Nåväl. Det var ett långt inlägg och jag antar att jag tappade er utan barn eller kommande barn, ganska snabbt. Eller kanske allihopa! Hö... Kompenserar med lite kort senare!

Puss och kram för nu!