God morgon!

Jag är vaken tidigt idag, 05.15 i skrivandets stund. Igår hade Malte grabbkväll med sina kompisar så Alma och jag passade på att ha lite myskväll med Emelie så vi fick lite kvalitetstid tillsammans. Jättemysigt och så roligt att träffa henne! Lägger upp någon bild senare när jag sitter vid min egen dator. Malte kom hem sent och jag vaknade kring fyra och var orolig att något kanske hänt eftersom att han skulle ta frösöbron hem. Jag är som lite smått paranoid ibland... Så när han kom vid halv fem var jag ganska pigg och kunde inte somna om så jag klev upp.

Hur som helst. Nu när jag sitter framför datorn kom jag att fundera på en sak. Angående napp och bebisars sömn. Är det möjligt att användande av napp skulle kunna störa bebisens nattsömn? Jag menar, ofta när Alma ska nattas och jag ammar henne verkar hon aldrig bli nöjd. Hon äter och äter, jättemycket varje kväll - som om hon aldrig fått mat förut. Och varje gång tänker jag när hon börjar blunda till, att nu kan hon omöjligt få i sig mer och nu måste hon vara proppmätt! Så jag lägger ned henne och hon vaknar till och vill ha mer, så får hon mer och jag tänker samma sak igen när hon stannar av en stund i sugandet och blundar till. Och samma sak händer igen när jag tar bort henne från bröstet och lägger ned henne. Många gånger har jag tänkt och frågat Malte att borde vi inte ge henne napp?, hon slutar ju aldrig! Varje gång säger han nej, hon vill ha mer mat. Så då får hon det och när hon verkligen är helt nöjd och mätt då somnar hon som en stock - vaknar inte av något och sover nu ungefär nio timmar i streck i sin egen säng utan att vakna (de första veckorna i ungefär fem timmar). Hon står sig länge på all mat hon trugar i sig!
Jag tänker då; om vi hade gett henne napp, då skulle hon säkert blivit lite "lurad" och sugit på den och därmed somnat som hon så ofta gör vid bröstet trots att det visar sig att hon inte har ätit klart.
Jag tror att bebisar kopplar samman "sugande" med att stilla hunger, suger de så kopplar bebisen det med att de ska få hungern mättad och då slappnar de av, och ofta somnar - då trötthet är så påtagligt för en liten, även om barnet inte är ordentligt mätt. Och så vaknar de igen när magen säger att åt det lilla livet att man måste suga igen så man blir mätt! Min poäng är att det säkert är lätt att man misstar matbehov för att vara sugbehov. Och får barnet suga utan att få mat så kan han/hon kanske inte sova lika länge innan magen börjar ropa igen.

Men! Det är bara en tanke. Så ingen förälder känner sig trampad på eftersom att det kan vara känsligt att höra vad andra tycker om do's and don'ts kring föräldraskap... Alla bebisar och barn är självklart olika och alla (oftast...) föräldrar känner sitt eget barn bäst. Bebisar har ju även olika starkt sugbehov och vissa så starkt att de vill fortsätta suga utan att de vill ha mer mat. Men det är vad jag tror skulle hände om vi gav Alma napp när vi trott att hon varit mätt efter att ha ätit så mycket. Sedan är det ju även normalt att möjken inte rinner till lika bra på kvällen och att det kan vara därför sugandet blir så långvarit!

Nåväl, nu ska jag sluta babbla! Bilder från igår kommer snart.

Favortiterna!