Alma har börjat göra en så söt grej. Om hon är otålig så att hon blir lite arg, när hon typ väntar på att få en till sked gröt eller en leksak hon inte når eller så då kan hon liksom rynka på nästan och fnysa sådär som de kan göra strax innan de blir ledsna med istället för att gråta ser hon arg ut och rynkar hon på näsan och fnyser... Ser supergulligt ut. Måste försöka få en bild på det. Om det går.

När hon är glad och ler innan hon börjar skratta så räcker hon jätteofta ut tungan. Sötgumman. Den här bilden tog Malte på henne häromdagen. Han är otroligt flink med kameran min karl!

Hejsan!

Malte nattade nyss Alma och slog rekord, hon somnade på åtta minuter. Det är helt otroligt. Jag vågar knappt tro på det själv. Och om natten ter sig så som den gjort sedan vi genom gick kuren så kommer hon inte att vakna förrän vi väcker henne klockan sju imorgon.

Men men. Det var inte sova-hela-natten-kuren jag skulle skriva om. Men det är svårt att låta bli att tjata om hur fantastiskt det funkat... Hur som haver. Under den (korta) stund han nattade henne, ägnade jag tid åt att kolla in HanaPee's blogg och kolla på hennes videoklipp (finns samlade under hennes kategorier om ni vill titta...). Å herre gud vad knäpp hon är, på ett så himla skönt, härligt och roligt sätt! Jag skrattade till och med för mig själv i min ensamhet, och det gör man ju inte så ofta.

På tal om dagen var Alma och jag på Gläntans julavslutning. Vi hade julstämning och åt jullunch - julegröt å julestut... Hehe. Gillar dock inte gröt så mycket alls faktiskt, det är något med konsistensen?! Men åt lite i alla fall. Jag var lite orolig för hur det skulle gå med Almas nya rutiner när vi inte var i hemmets trygga vrår, men det funkade fint. Under lunchsovningen som är 1,5h så sov hon ute i vagnen och jag fick gå ut några gånger och hjälpa henne att somna om, men bortsett från att hon vaknade till ett par gånger så sov hon tiden som hon skulle. Det var ju skönt. Otroligt va? Tidigare som jag trott att hon bara kan sova trettiominuters-pass dagtid men allt som behövdes var en fungerande nattsömn och att hon får hjälp att somna om. Hade det varit för en vecka sedan hade jag tagit upp henne så fort hon öppnat ögonen i tron om att hon sovit klart...

MEN! Nu är jag där igen och pratar om det... Hur som helst. Här är en bild på Julia, Emilio och Alma vid matbordet. Sötnosarna!

Vi fick förresten en till bra natt. Malte la Alma i hennes säng halv åtta och efter 20-25 minuter sov hon. Till skillnad från natten innan vaknade hon dock till ett par gånger innan elva och gnällde lite, men, då räckte det att Malte stod utanför rummet och ramsade natt-ramsan så somnade hon om själv på egen hand utan gråt. Vilket känns helt fantastiskt såklart! Men andra ord har vi nått målet att få Alma att känna trygghet i sin egen säng och kunna somna av sig själv och det tack vare att hon förknippar ramsan med att sova. Otroligt va?

Nu får vi hålla tummarna på att det fortsätter såhär och att det inte rubbas när vi åker hemifrån och sover borta, som vi ska göra i jul och nyår.

Idag är sista tillfället med babysim, men jag och Alma hoppar över den idag. Då vi styr upp hennes rutiner så står det i boken att i alla fall de första elva dygnen ska man göra så lite som möjligt som kan rucka på tiderna. Att det absolut bästa är att bara vara hemma och fokusera på rutinerna och förlja tiderna. På så sätt kan man hitta lugnet och rutinerna. Och då är det lättare för barnet att hitta det också, så att Alma kan känna igen mönstret under dagarna. Dessutom ska jag nog iväg på Gläntan på torsdag och det vill jag hellre på så då behöver det inte bli flera saker man ska iväg på under veckan.

God morgon!

I skrivandets stund är klockan 06.13 och jag kan inte sova trots att resten av hushållet gör det. Men det gör inte så mycket att jag vaknade en timme innan planerat, för hela familjen har sovit gott hela natten..! Det är helt otroligt. Klockan sju ska jag väcka Alma och då har hon sovit oavbrutet från klockan kvart i åtta igår. Alltså elva timmar oavbruten sömn...

Jag vill inte ropa hej än, men jag tror bestämt att sova-hela-natten-kuren har börjat visa sitt fantistiska resultat! Vi har vakat och varit uppe i tre nätter och jobbat konsekvent i tre dagar och tre nätter för det här och det har funkat. Anna Wahlgren skriver i boken att det kan komma en natt med återfall och att det då är viktigt att köra på principfast och efter det ska nätterna fortsätta såhär.

Och. Alltså, det är inte bara natten som visat överväldigande resultat. Ni vet kanske att Alma äter jättedåligt. BVC-sköterskan och läkaren på den senaste rutinkollen har ordinerat mer mat och ett högre kallori-intag på alla sätt möjliga för att hon ska gå upp mer i vikt - extra fett i maten och mer ammande. Men det har varit i princip omöjligt då Alma helt enkelt inte varit stor i maten och vi inte många gånger lyckats få i henne puré nog för att ersätta en måltid och därför inte kunnat få i henne så mycket mer fett. Men! I slutet av boken har hon gjort en lathund för hur man ska hantera varje dag i kuren... Typ. Första natten... Första dagen... Andra natten... Osv. Och under andra dagen skriver hon; Idag kommer aptiten att öka... Och under tredje dagen skriver hon; Idag äter barnet ordentligt...

Och gissa vad! Igår åt Alma som en häst varje mål. Hon ammade bara två gånger med tolv timmars mellanrum och resten av målen fick hon i sig så mycket mat att hon nog aldrig varit så mätt tidigare. Det är precis som att polletten trillat ner och hon fattat att det är mat och att det är gott! Hon gapade efter mer och åt hur mycket som helst. Tidigare har jag trott att hon inte gillat gröt då vi fått i henne kanske fyra teskedar totalt och det efter mycket trugande. Men, det visar sig att Alma tycker att gröt är jättegott. Under dag två och tre har hon ätit ungefär en deciliter gröt på ett mål!

Det kan knappast vara en slump... Vi är med andra ord helt förstummade här hemma!

Men som sagt ska vi inte ropa hej än, men det är svårt att låta bli... Jag menar, för fem nätter sedan ammades hon till sömns i en och en halv timme innan hon somnade. Sedan vaknade hon kring ett på natten för att sedan småsnutta och hålla oss vakna av och till resten av natten. Men igår, fyra nätter senare la vi henne i sängen när hon var pigg och glad. Tjugo minuter senare sov hon och har fortsatt att sova hela natten - i ELVA timmar. Det känns helt fantastiskt! Så nu kan jag inte sova på grund av andrenalinpåslaget de ger mig... Hehe.

Precis nu är klockan 06.40 och om tjugo minuter ska jag gå in och väcka henne, och vet ni vad - jag längtar!

Hej hej!

Det är tidigt på morgonen och jag sitter vaken och försöker fördriva tiden medan Malte sover några timmar. Vi är inne på vår andra natt med sova-hela-natten-kuren och man måste vara beredd ifall hon vaknar så hon inte hinner bli ledsen. Det är bara andra natten sedan vi började och det märks redan nu att det funkar! Slutresultatet vet vi ju inte än hur det blir. Men som det är nu de senaste gångerna hon vaknade har det räckt att Malte lugnt sagt en kort ramsa utanför sovrumsdörren så har hon somnat om helt själv i sängen inom två minuter utan att bli ledsen och utan att han behövt gå in till henne. Vi skriver hela tiden upp hur det går och vad som händer så vi har koll på framstegen.

För att inte störa barnet i nattsömnen ska man under de här första nätterna inte sova i samma rum, men ändå vara nära så man hör direkt om hon vaknar. Därför sover vi i soffan och turas om att sova. Det är ganska mysigt faktiskt att gosa till det i soffan medan vi utför det lilla "projektet"!

Är ni intresserade kan jag skriva mer om det senare om några dagar när vi ser hur det funkat. Men det är faktiskt helt otroligt att det går framåt och ger resultat så fort. Hon gått från att småsnutta på mig halva nätterna till att inte amma alls nattetid bara över en natt! Bokstavligen. Man kan ju tänka sig att det skulle bli mer krig över en sådan förändring än det blivit tack vare att vi vet hur vi ska hantera det.

Många misstar den här metoden för feminutersmetoden, men det är inte alls samma sak. Så ni vet!

God kväll!

Ikväll har jag varit på personalmöte med mina kära arbetskamrater. Och vet ni vad. Det tog sin början precis den tid vi brukar natta Alma. Så det var helt enkelt en väldigt passande kväll att påbörja nya kvällsrutiner på. Och det är första kvällen hon inte nattades i mina armar ammandes. Vilken dröm det var - en sådan frihet! Från och med nu ska hon inte ammas nattetid och hon ska få fasta sov- och mattider dagtid. Så vi kan vänta oss en hel del stökande de närmsta dagarna.

Men det kommer att gå bra! Och när målet är nått kommer hela familjen att må bättre.

Puss och sov så gott!

Förresten!

Idag fick jag hem bilderna på Alma som togs av en fotograf på Gläntan i början av november. Hon var som väntat riktigt söt! Dock är jag lite missnöjd över att fotografen inte såg till att mina händer inte syntes, hon kunde ha bett mig flytta ner dem eller stoppa dem innanför Almas tröja. Men men. Det kanske man inte tänker så mycket på. Eller?

Hej hej!

Zicko, jag och Alma kom nyss in från en liten morgonpromenad och har även vikt lite tvätt. Men det var världens största hög så vi pausar lite och fortsätter igen när Alma tycker att det passar. I eftermoiddag ska lilla familjen på badet tillsammans för första gången. Det ska bli jättemysigt! Ska ta med mig kameran och försöka ta lite kort.

Igår vaccinerades Alma. Puh. Gruvade mig jättemycket innan med tanke på den förra upplevelsen, även om jag förstod att det förmodligen skulle gå bättre andra gången nu när hon är lite större. Och det gick bra. Hon blev såklart jätteledsen men det gick fort att rikta uppmärksamheten åt annat. Men det är ändå en fruktansvärd känsla att se henne så ledsen.

Hallå!

Igår startade vi dagen med en kall promenad till Lillänge och handlade lite. Nu börjar det märkas att det är november... Sedan var det dags för babysim. Tyvärr blev allt ur fas med mat och sömn så mot slutet var Damen riktigt hungrig och jättetrött, så hon somnade gråtandes i vagnen på väg därifrån. Stackarn... Och som avslutning av dagen fick vi spontanbesök av Sarah, Jonas och lilla Ruth på kvällskvisten.

Jag börjar få en bra matrutin på morgonen med Alma, efter att vi kliver upp äter vi frukost tillsammans och så får hon lite gröt med fruktpuré. Och hon får faktiskt i sig en del. Och på eftermiddagen får hon en matportion (puré med potatis och broccoli eller liknande) samtidigt som vi äter. Så det börjar gå lite bättre! Jag inbillar mig också att hon ammar mindre under dagarna. Men däremot äter hon desto mer på nätterna... Nu för tiden kan hon vilja äta två gånger på natten och sedan på morgonen. Tyvärr. Nätterna har ju hela tiden varit hur bra som helst men det har börjat vända den senaste månaden. Jag hoppas det bara är en period. Om inte så funderar jag på att testa sova-hela-natten-kuren med Anna Wahlgren. När jag kollar runt på nätet verkar de som testat tycka att det är det bästa de gjort.

Hej hej!

Idag var andra tillfället med babysim. Alma var inte lika nöjd denna gång, och på rygg gick det absolut inte att vara. Hon är bestämd. Men det gick ändå bra. När kursledaren gick runt med en liten hink blev hon glad över att få leka med den. Det är jättemysigt att vara med henne i vattnet! Min lilla tjej.

Isabell kom hit igår förresten. Jättekul! Vi spelar som sagt alltid spel på datorn när vi ses... Hehe.

Nu ligger Alma och sover och Malte tränar. Så jag passar på att blogga lite och ska snart måla naglarna. En liten stund för mig själv.

Puss och hej!

Hejsan

Det var jättetrevligt på Gläntan idag. Det är kul att vara där. Alma fick, som ni ser på föregående inlägg, smaka på lite mangopuré som Tove hade. Även ungefär en halv tesked havregröt fick hon smaka. Och hon verkade tycka att det var jättegott! Så jag köpte lite på vägen hem så ska jag så smått börja ge henne lite gröt och fruktpuréer. Kul med mat! Framför allt känns det bra då hon totalvägrar flaskan med ersättning och jag som gärna vill sluta helamma snarast är glad över att hon gillade maten!

God natt och kramar

Hejsan!

Idag har vi tagit det relativt lugnt bortsett från att vi (meaning: pappa och Malte...) fyllde igen det vi grävde igår med grus så att det till våren går att lägga stenplattor där. Men nu är hela lilla familjen hemkomna från skogen och vi ligger i sängen och myser. Vi har haft en underbar helg! Det är som balsam för själen att vara på landet och vi blir verkligen påminda om att vi vill bort från stan och att det är på landet vi vill att Alma ska växa upp.