För någon dag sedan tittade jag på Barn till varje pris? (titta på det här), då var det en kvinna som i något av avsnitten sa något i stil med att livet är det som händer mellan middagen och tvättstugan. Och det har jag påmint mig om sedan dess. Det var så fint sagt tyckte jag, och tänkvärt. Det är liksom så himla lätt att man går och tänker på och längtar efter en stund som ska komma, helgerna till exempel, eller semestern, sommaren och julen. Man glömmer som lätt bort att njuta och leva under vardagarna också. Just i nuet.

Så nu ska jag krama Malte litegrann.

Sov gott!